-Privat-
Snön var fortfarande jobbig, tjock och svår att plumsa igenom, men endå hade han kommit en bit och det var han glad över. Ansiktet på valpen var sammanbitet då han gick steg för steg frammåt, satte ner den, sjönk en bit, fortsatte. Inte för att det var såååå mycket snö, men eftersom han inte var så stor, mindre än vanliga valpar så var det mycket snö för honom.
Hans huvud var sänkt och de svarta ögonen nästan trötta. Det höll på att skymma, snart skulle mörkret komma. Men han fortsatte ...
↧